Trots att vi så ofta bedömer risker, visar forskning att vi människor är usla på att tolka dem. Med lite eftertänksamhet och några enkla matematiska insikter kan du undvika de vanligaste tankefelen. Här är fyra fallgropar när du bedömer risk – och räddningsplankorna för att ta dig över dem.

Linjära modeller är användbara i många sammanhang. Din elräkning växer linjärt med antalet kilowattimmar du förbrukar, priset för din elskootertur beror linjärt på hur många minuter du åker och antalet öl du behöver köpa till middagen, beror linjärt på hur många personer som förväntas komma. Men det finns situationer i vardagen där vår benägenhet att tänka linjärt kan stå oss dyrt. Häng med när jag visar att livet inte är linjärt.

Varje gång jag går på indisk restaurang ställs jag inför ett dilemma: Ska jag beställa min favorit Tikka Massala eller våga testa något helt nytt från menyn? Många beslut i vår vardag kokar ner till just ett sådant val mellan nytt och beprövat. Ska vi äta lunch på stamstället eller prova nykomligen på hörnet? Ska vi välja en capricciosa eller testa en pizza special? Ska vi ta en tripp till det outforskade, eller boka ännu en charter till Mallorca? Det här dilemmat går under namnet utforska/utnyttja och har sysselsatt matematiker och datavetare sedan 1950-talet. Dilemmat är inte bara notoriskt svårt att lösa; det har dessutom flera överraskande tillämpningar.

När vi beskriver en form eller figur i vår vardag använder vi ofta klassiska geometriska begrepp. Stammen av ett träd ser ut som en cylinder, ett mjölkpaket har formen av ett rätblock och gränsen mellan två länder är slät kurva. Men studerar vi figurerna på nära håll är sådana begrepp ofta otillräckliga. En trädstam liknar visserligen en cylinder på håll, men kommer vi närmare har den buktande hål och en skrovlig yta. I naturen är sådana oregelbundenheter norm snarare än undantag och för att beskriva dem behövs en ny geometri.

Såväl vid cykelköp som i kärlek har man små chanser att hitta den rätta om man bara tar första bästa. Väntar man å andra sidan för länge och avvisar friare efter friare i jakt på grönare gräs, är risken att man står där på ålderns höst med insikten att den rätte var någon av dem man refuserade på vägen. Det hela kokar ner till att veta när man ska sluta leta.

Världens första dejtingsajt såg dagens ljus i början av 90-talet. Idag, trettio år senare, söker vi kärleken på nätet som aldrig förr. I en undersökning från 2016 hade 38 % av svenska singlar letat kärleken digitalt – en andel som gissningsvis bara ökar. År 2004 valde fyra vänner från Harvard att testa en ny approach till att söka kärleken på nätet. De skapade en dejtingsajt som letade reda på medlemmarnas bästa match med hjälp av matematik. Sajten fick namnet OK Cupid.

Alla som någon gång ändlöst svajpat vänster och höger på Tinder, vet att det kan kännas ungefär lika sannolikt att hitta en partner som att finna intelligent liv i universum. Men faktum är att matematiska metoder kan hjälpa dig att navigera i kärlekens galaxer. Matematik kan till exempel berätta hur du ska bete dig på dejtingssajten för att få flest matchningar och hur många partner du ska dejta innan du stadgar dig. Ja, samma matematik som på 60-talet användes för att uppskatta antalet intelligenta civilisationer i Vintergatan, kan faktiskt hjälpa dig att uppskatta antalet potentiella partner i din närmaste omgivning. Välkommen till del 1 av Kärlekens matematik.

I texten Konst blir matematik visade jag exempel på hur konsten inspirerat till nya matematiska upptäckter. Men även motsatsen är sann. Det visar sig att såväl författare som kompositörer och bildkonstnärer inte sällan låter matematiska idéer inspirera sin konst. Häng med när vi diktar med Fibonacci, tar gyllene fotografier och lyssnar på talet π.

Konsten har varit bördig jord för nya matematiska idéer. Den har sporrat matematiker att beskriva mönsters symmetrier, utveckla tekniker för att måla i perspektiv, slå fast vilka toner som låter vackra tillsammans och kvantifiera en författares stil. Men hur pressar man ner målningar, symfonier och romaner i matematikens kvantitativa lådor? I det här blogginlägget visar jag hur!

För många är algebra som den där hostmedicinen man tvingas dricka som barn. I det här blogginlägget hoppas jag få dig att tänka om. Här är fyra formler om dig. Och varför du ska bry dig.

Hudcancer är den cancerform i Sverige som ökar mest. För att skydda oss från solens skadliga strålning vänder vi oss ofta till solskyddshyllan på apoteket. När du ska orientera dig i den djungeln kan det vara bra att känna till att solskyddsfaktorn är något du kan räkna med.