Vi skulle kanske inte veta så mycket om världens första kända kvinnliga matematiker om det inte vore för hennes brutala död. Men Hypatia är känd för mer än så. På 400-talet efter Kristus var hon en respekterad del av den intellektuella eliten i Alexandria och en eftersökt lärare i matematik.

Émilie du Châtelet var en adelskvinna som i vuxen ålder upptäckte sin kärlek till matematiken. Hon skrev läroböcker i fysik, översatte Newtons Principia Mathematica till franska och var – trots att hon var kvinna – en av upplysningstidens vetenskapliga röster.

Sophie Germain föddes år 1776 i Paris som dotter till en rik köpman. Trots familjens ogillande och samhällets begränsningar trotsade Germain sin tids normer och blev en banbrytande matematiker.

En kall novembermorgon år 1883 stiger en 33-årig rysk kvinna på en ångbåt med sikte mot Stockholm. Hon är nervös. Hon har lämnat allting bakom sig för att som första kvinna i världen tillträda en tjänst som docent i matematik vid Stockholms högskola. De svenska tidningarna skriver begeistrat om hennes ankomst. Några av dem kallar henne för en vetenskapens prinsessa. August Strindberg kallar henne för en ohygglighet. Vi kallar henne för Sonja Kovalevsky.

Emmy Noether beskrivs som en person som inte var rädd att kritisera eller få kritik. Det var sannolikt en nödvändig egenskap för att orka ta sig fram i en värld som inte välkomnade kvinnor. Mot alla odds bevisade hon ett avgörande resultat i matematisk fysik, revolutionerade den moderna algebran och blev en av 1900-talets mest betydelsefulla matematiker.