Hypatia – en av världens första kvinnliga matematiker

Blunda för ett ögonblick och försök minnas namnet på en matematiker.
    Kanske kommer du att tänka på Pythagoras, som fått ge namn åt högstadiematematikens mest kända sats. Kanske minns du Arkimedes, som för mer än 2 000 år sedan gav oss formeln för cirkelns area, eller Euler, som brukade multiplicera sexsiffriga tal i huvudet för att kunna sova.
    Vilken matematiker du än kommer att tänka på, kan jag vara i det närmaste säker på att du tänker på en man. Historiens matematiker har nämligen nästan uteslutande varit män. De befolkar våra läroböcker med respektingivande namn som Newton, Gödel och Al Khwarizmi. De har gett namn åt viktiga matematiska idéer som Gausskurva, Hilbertrum och Cantormängd. Men även kvinnor har – sin tids förutsättningar och ideal till trots – genom historien ägnat sig åt matematik. Ofta i motvind. Inte sällan i ensamhet. Men alltid med ett envist och spetsigt intellekt. Med de här texterna vill jag berätta deras historia.

De första kvinnliga matematikerna

Var börjar man då en historia om kvinnliga matematiker? Ja, vi skulle kunna börja den för omkring 4 000 år sedan i området mellan floderna Eufrat och Tigris, det vill säga det som i dag är delar av bland annat Iran, Syrien och Irak. Där grundades på den tiden några av historiens första civilisationer, och deras centrala styre skapade behov av matematik. Därför utbildades skrivare, som bland annat hade i uppgift att sköta bokföring, beräkna skatter och löner. Flera av dessa skrivare utvecklade även mer abstrakta matematiska idéer (till exempel metoder för att lösa andragradsekvationer) som inte hade någon praktisk tillämpning i deras samhälle.

Lertavlan IM 67118, upptäckt i Baghdad, Irak år 1962, visar lösningen av en andragradsekvation. Från år 1 770 f.Kr. Källa: Osama Shukir Muhammed Amin FRCP(Glasg) - Own work, CC BY-SA 4.0

Överraskande nog var dessa skrivare inte uteslutande män. Bland dem fanns kvinnor, som skulle kunna vara några av historiens första kvinnliga matematiker.
Några ytterligare detaljer om dessa kvinnliga matematiker har vi dock inte. Vi känner inte till deras namn eller vilka matematiska metoder de eventuellt utvecklade. Det skulle dröja drygt 2 000 år innan en kvinnlig matematikers namn förevigades i historieböckerna.

 Hypatia - en legend

Den första kvinnliga matematiker som vi känner vid namn är Hypatia (ca 370–415 e.Kr). Hon levde omkring år 400 e.Kr. i staden Alexandria i nuvarande Egypten – på den tiden ett intellektuellt nav i den västerländska kulturen.

Vi vet inte så mycket om Hypatias liv, men vi vet att hon var en framstående lärare i filosofi och matematik. Och vi vet att hon kopierade och skrev kommentarer till flera viktiga matematiska verk, till exempel Ptolemaios Almagest, Diophantos Arithmetica och Apollonius Konica. Joaquín Navarro, författare till boken Women in maths, menar till och med att hon på sin tid ”förmodligen var världens ledande matematiker” (2013, s. 11). Men även om det är sant är det viktigt att poängtera att hennes betydelse inte kan jämföras med mer namnkunniga föregångare som Euklides, Arkimedes eller Diofantos.

Utdrag ur Apollonius (ca 262-190 f.Kr.) Konica, som översattes till arabiska på 800-talet e.Kr. https://commons.wikimedia.org/w/index.php?curid=40713030

På den här tiden fanns inga tryckpressar och matematiska verk skrevs på papyrus, ett material som med tiden lätt sönderfaller och trasas sönder. För att sprida och bevara matematiska verk var man därför tvungen att kopiera dem för hand. Det här var en viktig uppgift för dåtidens intellektuella, men de kopierade inte nödvändigtvis rakt av. Ofta la de även till sina egna reflektioner och kommentarer. Så gjorde även Hypatia, men såvitt vi vet skapade hon inte någon ny matematik i sina tillägg. I stället försökte hon göra de matematiska idéerna lättare att förstå för sina studenter.

Att Hypatia – som var kvinna – kunde vara en del av den intellektuella eliten i Alexandria och få möjlighet att ägna sig åt filosofi och matematik, berodde sannolikt på att hon var dotter till en matematiker, Theon. Det är ett påbrå hon delar med några av historiens andra kvinnliga matematiker, som Maria Agnesi från Italien och Emmy Noether från Tyskland. I många hundratals år skulle det krävas sådana särskilda omständigheter för att som kvinna kunna ägna sig åt matematik.

Hypatia som symbol

Detta fiktiva porträtt av Hypatia av Jules Maurice Gaspard har blivit en av de mest ikoniska och reproducerade bilderna av henne. Källa: Wikipedia

Hypatias liv har genom århundradena tematiserats av historiker, konstnärer och författare. Ibland har hon fått stå symbol för skönhet och oskuldsfullhet. Ibland har hon i stället varit förebild i kampen för kvinnors rättigheter, inte minst kvinnors rätt att studera och göra akademisk karriär. 

Men faktum är att Hypatias namn kanske inte hade varit så välkänt i dag om det inte vore för hennes brutala död. Hon mördades nämligen av en upprörd folkmassa, förmodligen på uppdrag av den kristna biskopen Cyril. Det är omtvistat huruvida Hypatia mördades för att hon stöttade Cyrils politiska rival Orestes eller om hon dödades för att Cyril ville bannlysa icke-kristna från Alexandria. Vilken orsaken än var, så är förloppet väl dokumenterat. Pöbeln klädde av henne naken, skar henne med skärvor, drog hennes kroppsdelar genom staden och satte eld på hennes kvarlevor.

Hypatias död år 415 e.Kr. räknas av vissa som startskottet för den grekiska matematikens förfall. När araberna intog staden i början av 600-talet innebar det att världens intellektuella centrum skiftade, från Alexandria i väst till arabvärlden i öst. Där översatte arabiska matematiker de grekiska texterna och byggde vidare på deras matematiska idéer. Det är möjligt – kanske till och med troligt – att det var just Hypatias kommenterade versioner av dessa texter som araberna utgick ifrån. I så fall är Hypatia den första kvinnan att spela en avgörande roll i spridningen av matematiska idéer. För att hedra hennes astronomiska och matematiska gärning har hon fått ge namn åt både en asteroid och en krater på månen – ett evigt tecken på att Hypatia var, och förblir, en av de första kuggarna i den kvinnliga matematiska historien.

Skolan i Aten av Rafael år 1511. Kvinna i vitt till vänster i bilden, som tittar rakt på åskådaren, tros vara Hypatia. Källa: Wikipedia

Referenser

Greenwald, Sarah J. & Prentice Mendez, Edith (2003) Hypatia, the First Known Woman Mathematician. NCCTM Centroid, Volume 29, Number 1, Spring 2003, p. 19 - 24. https://cs.appstate.edu/sjg/ncctm/activities/hypatia/hypatia.htm

Katz, Victor & Hunger Parshall, Karen (2020) Taming the unknown. A History of Algebra from Antiquity to the Early Twentieth Century. Princeton University Press

Navarro, Joaquín (2013) Women in maths. From Hypatia to Emmy Noether. RBA Coleccionables, S.A.

Perl, Teri (1978) Math Equals. Biographies of Women Mathematicians. Addison-Wesley Publishing Company.

Smith, Fenny (2015) Hypatia: Sifting the Myths. Föreläsning vid Gresham College 29 oktober 2015: https://www.gresham.ac.uk/watch-now/hypatia-sifting-myths

Venkatraman, Padma (2009) Profiles in Mathematics. Women Mathematicians. Morgan Reynolds Publishing.

Wikipedia, Hypatia. https://en.wikipedia.org/wiki/Hypatia Läst 2026-01-06