Kärlekens matematik I – Rymdforskning i kärlekens tjänst

År 1961 tittade fysikern Frank Drake ut över stjärnhimlen i West Virginia och frågade sig om det kunde finnas intelligent liv därute. Efter att ha sökt efter radiosignaler från två av våra närmaste stjärnor utan resultat, bestämde han sig för att försöka uppskatta hur många civilisationer det borde finnas i Vintergatan – civilisationer intelligenta nog att skicka ut radiosignaler i rymden. Den matematiska modell han då utvecklade fick namnet Drakes ekvation.

Ett femtiotal år senare satt den brittiske matematikern Peter Backus i sin lägenhet i London och funderade på varför han fortfarande inte hade någon flickvän. När han läste om Drakes ekvation förstod han att han kunde anpassa den för att uppskatta antalet potentiella flickvänner i Storbritannien. Resultatet publicerade han med en nypa självdistans i artikeln ”Why don’t I have a girlfriend: An application of the Drake Equation to love in the UK”.

Hans slutsatser? Dem ska vi återkomma till. Först ska vi ta en närmare titt på Frank Drakes ekvation.  

Drakes ekvation

Frank Drake var alltså intresserad av att försöka uppskatta antalet aktiva civilisationer i Vintergatan kapabla att skicka ut signaler i rymden. Han insåg att det slutliga svaret (N) skulle bero på en mängd faktorer, till exempel i vilken takt nya stjärnor bildas i Vintergatan (R), hur stor andel av dessa stjärnor som har planeter runt sig (fp) samt hur många av dessa planeter som har förutsättningar för liv (ne). Han behövde också ta hänsyn till andelen av dessa planeter där liv faktiskt uppstår vid något tillfälle (f1), sannolikheten att detta liv utvecklas till en intelligent civilisation (fi) och andelen av dessa civilisationer som blir skickliga nog att skicka ut kommunikativa signaler i rymden (fc). Genom att göra kvalificerade gissningar om alla dessa parametrars värden kunde han uppskatta antalet intelligenta civilisationer i Vintergatan. Svaret han kom fram till var överraskande – omkring 10 000 stycken (!).

Drakes ekvation tar hänsyn till ytterligare en parameter L som anger hur länge civilisationerna kan tänkas skicka ut signaler i rymden.

Du kan tänka på Drakes process lite som en sökning efter en ny bostad på Hemnet. Du börjar med att välja i vilket geografiskt område du vill bo, specificerar vilken typ av boende du söker (villa, radhus, lägenhet) och hur många rum du vill ha. Därefter definierar du ett prisintervall och klickar i några nyckelord, som balkong eller öppen spis, som du inte kan tänka dig att kompromissa med. I takt med att du förfinar dina sökkriterier skalas antalet möjliga bostäder ner, tills du får veta hur många bostäder på marknaden som stämmer in på dina krav.

Drakes ekvation i kärlekens tjänst

Låt oss nu se hur Peter Backus utnyttjade Drakes ekvation för att få en uppfattning om hur många kvinnor i Storbritannien som han kunde ha ett meningsfullt förhållande med. Han ställde sig följande frågor:

1. Hur stor är folkmängden i Storbritannien?
60 975 000

2. Hur stor andel av invånarna i Storbritannen är kvinnor? (51 %)
0,51 · 60 975 000 = 31 097 250

3. Hur stor andel av Storbritanniens kvinnliga invånare bor i London? (13 %)
0,13 · 31 097 250 = 4 042 642,5

4. Hur stor andel av kvinnorna i London är i ett lämpligt åldersspann, 24–34 år? (20 %)
0,20 · 4 042 642,5 = 808 528,5

5. Hur stor andel av dessa kvinnor har en universitetsutbildning? (26 %)
0,26 · 808 528,5 = 210 217,41

6. Hur stor andel av kvinnorna med universitetsutbildning i London kommer jag att finna attraktiva? (5 %)
0,05 · 210 217,41 = 10 510,8705

7. Hur stor andel av de kvinnorna kommer att tycka att jag är attraktiv? (5 %)
0,05 · 10 510,8705 = 525, 543525

8. Hur stor andel av de kvinnorna kommer jag att komma väl överens med? (10 %)
0,10 · 525,543525 = 52,5543525

9. Hur stor andel av de kvinnorna kommer att vara singlar? (50 %)
0,5 · 52,5543525 ≈ 26

Enligt Backus uppskattningar fanns det alltså 26 singelkvinnor i London som uppfyllde alla kriterier. Lite retsamt skulle man kunna säga att det därmed fanns långt fler planeter i Vintergatan med intelligent liv (10 000) än möjliga flickvänner för Backus i London…
I radioprogrammet This American Life gör David Kestenbaum en liknande beräkning för heterosexuella män i staden Boston, och i filmen här nedanför undersöker jag vad processen utlovar för en ung lesbisk kvinna i Stockholm.

Nyckeln till kärlek

Oddsen att hitta kärleken kan tyckas små, men misströsta inte. Med en närmare titt på Drakes ekvation och Peter Backus logik, kan vi hitta sätt att putsa siffrorna i vår favör. En uppenbar invändning mot våra beräkningar är att vi gjort rätt så grova uppskattningar, och små justeringar av dessa uppskattningar kan få stor inverkan på slutresultatet. Den insikten leder i sin tur fram till något viktigt: ett hjärta som är öppet för många olika möjligheter får väsentligt lättare att hitta kärleken. Är du villig att öka åldersspannet, överväga ett större geografiskt svängrum och släppa kriteriet med universitetsutbildning? Ja, då finns det plötsligt långt fler lämpliga kandidater! (Det var till exempel efter att jag utökat radien i dejtingappen Tinder som jag lyckades lokalisera min fru – från Frankrike!)
    Eller så är lärdomen en helt annan. Peter Backus gifte sig nämligen till slut med sin fru Rose år 2013. Till syvende och sist behövs det ju trots allt bara en enda lyckad matchning.

Referenser och vidare läsning

Backus, Peter (2010) Why I don’t have a girlfriend

Fernandez, Oscar E (2017) The Calculus of Happiness. How a Mathematical Approach to Life Adds up to Health, Wealth and Love. Princeton University Press

Fry, Hannah (2015) Mathematics of love. Patterns, proof, and the search for the ultimate equation. Simon & Schuster

Intervju med Peter Backus: Man behind 'Why I Don't Have a Girlfriend' theory to marry

Video: Carl Sagan förklarar Drakes ekvation

Video: Hanna Frys Ted Talk

Radioprogram: David Kestenbaum uppskattar antalet möjliga partners i Boston