Talrika kvinnor - kvinnor i matematikhistorien

Talrika kvinnor

När jag var på matematikföreläsningen Kosmos och matematiken i Uppsala förra sommaren kom jag att språka med en man. Han var nyfiken på människorna bakom namnen på min t-shirt. När jag förklarade att Katherine, Maryam, Emmy, Ada, Sofia är namnen på framstående kvinnliga matematiker var hans omedelbara kommentar: Jaså, finns det såna? 

Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte blev provocerad av hans svar. Samtidigt förstår jag honom. För bara några år sedan skulle jag på sin höjd ha kunnat namnge ett par kvinnliga matematiker. Under hela min skolgång kan jag inte minnas att jag sett en enda sats av en kvinnlig matematiker. Jag kan inte dra mig till minnes en matematiker i min gymnasiebok som inte var gammal, skäggig och man. Och på universitetet, då jag utbildade mig till matematiklärare, omnämndes inte en enda kvinna i matematikkurserna – inte ens i kursen om matematisk historia.

När jag nu läser Power in numbers – the rebel women of mathematics av Talithia Williams, blir jag både glad och förfärad. Glad över att jag får stifta bekantskap med så många starka, inspirerande och briljanta kvinnor. Förfärad över att ingen har visat mig dem tidigare.

Power in numbers

I Power in numbers läser jag om Sophie Germain som använde den manliga pseudonymen M. LeBland när hon kommunicerade med Lagrange och Gauss, av rädsla att bli avvisad och förlöjligad för att hon var kvinna. Jag läser om Sofia Kovalevskaya som inte tilläts studera vid universitetet i Berlin och om Emmy Noether, en av förgrundsgestalterna för den moderna algebran, som trots banbrytande resultat inte tilläts undervisa på universitetet. Jag lär mig att det var noggranna beräkningar av kvinnor som Mary Golda Ross, Dorothy Vaughan och Katherine G. Johnson som under efterkrigstiden lade grunden till de amerikanska framgångarna i rymdkapplöpningen och gjorde att USA kunde skicka människor till månen. Deras manliga kollegor fick utbildningen betald, medan de fick betala för sina studier själva.  

 
Power.jpg
 

Jag läser om hindren, fördomarna och barriärerna, men jag läser också om matematikerna som uppmuntrade, undervisade och stöttade. När Gauss upptäckte att M. LeBlanc i själva verket var Sophie Germain skrev han uppmuntrande i ett brev: “... when a woman, because of her sex, our customs and prejudices, encounters infinitely more obstacles than men in familiarising herself with [number theory's] knotty problems, yet overcomes these fetters and penetrates that which is most hidden, she doubtless has the most noble courage, extraordinary talent, and superior genius.” När Hilberts kollegor vid universitetet i Göttingen ondgjorde sig över att deras studenter skulle komma tillbaka från kriget och undervisas av en kvinna (Emmy Noether), svarade han: ”Jag ser inte att kandidatens kön skulle påverka hennes antagning som Privatdozent. Universitetet är trots allt inte ett badhus.” Och när Sofia Kovalevskaya hade svårigheter att få anställning i Europa på grund av sitt kön, var det svenske Mittag-Leffler som till slut gav henne arbete vid Stockholms Universitet.

Kvinnor kan

Det är otvivelaktigt så att de stora matematikerna genom historien i allt väsentligt varit män. Vi kan deras namn: Pythagoras, Al-Khwarizmi, Newton, Leibniz, Euler, Gauss, Hilbert, Lagrange, Cantor, Gödel. Det är de som har utvecklat den matematik vi lär oss på gymnasiet och i de första kurserna på universitetet. Men i takt med att kvinnor i slutet av 1800-talet fick tillgång till högre utbildning har även de kommit att göra avtryck i matematikhistorien. Sophie Germain bevisade Fermats Stora sats för alla primtalsexponenter mindre än 100 och Emmy Noethers bevis av sambandet mellan tid och energi i universum har beskrivits som ”one of the most important mathematical theorems ever proved in guiding the development of modern physics.” Kvinnor tillhör idag den absoluta världseliten i matematik. År 2014 fick Maryam Mirzakhani som första kvinna ta emot Fieldsmedaljen – matematikens motsvarighet till Nobelpriset – och år 2019 var Karen Uhlenbeck första kvinna att ta emot det prestigefyllda Abelpriset.

“Först när jag läser om dessa kvinnor inser jag hur mycket det skulle ha betytt för mig att läsa om dem när jag var ung.”

Först när jag läser om dessa kvinnor inser jag hur mycket det skulle ha betytt för mig att läsa om dem när jag var ung. Att det skulle ha kunnat få mig att tro att matematiken – den rena, akademiska – också hade plats för unga kvinnor som jag. Eftersom matematikhistorien formats av så många vita, briljanta män, behöver vi medvetet och aktivt visa att matematiken är tillgänglig även för dem med annat kön, annan klass, religion eller etnicitet. Jag blir glad av den plötsliga insikten att jag kan bidra till detta. Jag kan låta dessa matematiker ta plats i de matematikböcker som jag arbetar med och kanske, kanske, göra skillnad för någon ung människa med kärlek till matematik. Den skillnaden kan du också göra. Börja med att lära dig namnen på min t-shirt.

Emmy Noether. Ur den rikt illustrerade Power in Numbers - rebel women in mathematics.

Emmy Noether. Ur den rikt illustrerade Power in Numbers - rebel women in mathematics.


Referenser

Stewart, Ian (2018) Significant figures. Lives and works of trailblazing mathematicians. Profile Books, London

Williams, Talithia (2018) Power in numbers. The rebel women of mathematics. Race Point Publishing, China

Föregående
Föregående

Fyra formler om dig

Nästa
Nästa

Hjärnforskningens sex principer för lärande, Del 2